Svensk arbetsmarknad
Som tidigare nämnts finns det tre sätt att öka BNP (tillväxt) i en ekonomi: genom att fler personer arbetar, genom att varje person arbetar fler timmar eller genom att producera mer under varje arbetad timme. Sysselsättning berör de två första.
Sedan 2000 har antalet sysselsatta i Sverige ökat från 4,3 miljoner till 5,1 miljoner 2020. Ökningen beror delvis på att befolkningen har vuxit och delvis på att sysselsättningsgraden, det vill säga andelen sysselsatta personer av befolkningen, har ökat. Av Sveriges totala befolkning är ungefär 50 procent sysselsatt.
Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt. När sysselsättningsgraden ökar innebär det att fler människor arbetar. Fler människor i arbete innebär att fler varor och tjänster kan produceras – värdet på BNP stiger. Dessutom innebär fler människor i arbete att fler människor har en inkomst och då är villiga att spendera pengar. Som följd ökar efterfrågan på varor och tjänster och i gensvar kan företagen öka sin produktion – värdet på BNP stiger. Företag som vill gå upp i produktion kräver mer arbetskraft vilket skapar arbetstillfällen och potentiellt ökad sysselsättning.
En person som inte är sysselsatt men som kan påbörja ett arbete inom 14 dagar och aktivt sökt jobb de senaste fyra veckorna, eller väntar på att påbörja ett jobb inom tre månader, räknas som arbetslös.
Arbetsförmedlingen är ansvarig myndighet för statistik gällande personer som är registrerade på arbetsförmedlingen. Information om arbetslöshetsnivån i din region hittar du här
Grad av självförsörjning
När vi pratar om integration och tillväxt tenderar debatten ofta att fokusera på de klassiska arbetsmarknadsmåtten arbetslöshet och sysselsättning. Men utanförskap, inkomstklyftor och bidragsberoende fångas inte i dessa mått och bör därför kompletteras med ett mått som utgår från hur många som är självförsörjande och kan klara sig utan bidrag.
Självförsörjning innebär att man har en inkomst som man kan försörja sig på. För att försörja sig ska man kunna betala sin boendekostnad och samtidigt ha råd med grundläggande behov som mat, kläder, hygien, försäkring, telefon m.m. Självförsörjningsgraden beskriver andelen sysselsatta som kan försörja sig på sin inkomst utan hjälp av bidrag eller transfereringar.