Vad är ekonomisk tillväxt?
Ekonomisk tillväxt – oftast enbart refererat till som ”tillväxt” – är ökningen i produktionen av varor och tjänster i vår ekonomi. Eftersom BNP och BRP anger det sammanlagda värdet av varor och tjänster refererar vi vanligtvis till “tillväxt” som förändringen i BNP eller BRP från en period till en annan.
Ekonomisk tillväxt är viktig av många anledningar. Generell konsensus säger att fördelen med ekonomisk tillväxt är högre levnadsstandard. Exempelvis var ekonomisk tillväxt under 1900-talet en viktig faktor för att minska absoluta nivåer av fattigdom och möjliggöra en ökad förväntad livslängd. Med högre produktion och positiv ekonomisk tillväxt, ser vi också positiv utveckling inom näringslivet, utveckling som sedan förs vidare ut i samhället.
Ett annat exempel är att hög ekonomisk tillväxt leder till ökad lönsamhet för företag. Detta möjliggör i sin tur till att företaget kan och uppvisar större vilja att investera mer i forskning och utveckling. Hållbar ekonomisk tillväxt ökar också förtroendet och uppmuntrar företag att ta risker, förnya sig och skapa mer sysselsättning genom att anställa fler arbetstagare – vilket i längden leder till att arbetslösheten då kan hållas på en låg nivå.
Ekonomisk tillväxt skapar också högre skatteintäkter. Tillsammans med ett behov av att spendera mindre pengar på till exempel arbetslöshetsersättning, kan staten minska sin statsupplåning, eller skuldkvot, samtidigt som fler resurser kan ägnas till områden som hälso- och sjukvård eller utbildning. Detta kan i sin tur möjliggöra högre levnadsstandard såsom ökad livslängd eller högre läskunnighet. Med högre ekonomisk tillväxt kan ett samhälle också ägna en större del resurser åt att främja återvinning och användning av förnybara resurser. Med hjälp av ekonomisk tillväxt skapas följaktligen förutsättningar för en självförstärkande och positiv cykel, som illustrerat nedan:
Tre vägar till tillväxt
Tillväxt kan genereras på tre olika sätt:
- Genom att fler personer arbetar
- Genom att varje person arbetar fler timmar
- Genom att producera mer under varje arbetad timme
De två första punkterna innebär förändringar i sysselsättning, medan den sistnämnda innebär höjd produktivitet. I Sverige är det just produktivitetsförbättringar som sedan 1980 stått för runt 80 procent av den nationella tillväxten. Sysselsättningen står för resterande 20%. Produktivitetsutveckling är alltså den avgörande faktorn som förklarar vår nationella och regionala tillväxt.
Historisk tillväxt i din region
Graden av ekonomisk tillväxt varierar från region till region. Ekonomiska resultat varierar kraftigt mellan regioner på grund av flera faktorer som påverkar sysselsättning och produktivitet. Dessa faktorer kan vara geografi, demografi, specialisering, kompetens eller exempelvis infrastruktur. Tillsammans beskrivs dessa som tillväxtens byggstenar.
Förståelsen för och agerandet kring tillväxtens byggstenar ger direkt påverkan på regionens ekonomiska hälsa. Ofta är det regionens förmåga att förnya och utveckla som sätter gränser. Självklart är geografiska förutsättningar svåra eller omöjliga att förändra men utifrån de förutsättningar som som getts finns fortfarande otroligt mycket att göra. Nästkommande kapitel handlar därför om skapandet av tillväxt.
Hur skapar jag tillväxt?
Skillnader mellan olika läns sysselsättnings- och produktivitetsutveckling kan förklaras av de olika förutsättningar som råder i respektive län, exempelvis som länets storlek, näringslivs- och företagsstruktur, befolkningens utbildningsnivå, tillgängligheten till närliggande regioner och graden av utveckling och internationalisering. På länkarna nedanför visas hur varje region ser ut inom respektive produktionsdrivande område:
Evig tillväxt?
En fråga som ofta kommer upp när man pratar tillväxt är om det går att uppnå evig tillväxt i en värld med ändliga resurser och insatsvaror. Vad händer om och när de tar slut?
Vår intuition om resursbegränsningar antyder att tillväxt så småningom inte kan upprätthållas. Men samtidigt, när vi studerar data så långt tillbaka i tiden som vi kan gå, ser vi att tillväxttakten hela tiden tycks fortsätta och ge stora effekter över tid på vår levnadsstandard.
För att förstå hur tillväxt kan fortsätta, eller till och med accelerera, hjälper det att gå tillbaka och fråga var tillväxt kommer ifrån. På den mest grundläggande nivån växer en ekonomi när människor tar resurser och omorganiserar dem på ett sätt som gör dem mer värdefulla.
För att beskriva möjligheten till evig tillväxt gör ekonomen Paul Romer (tilldelad Alfred Nobels ekonomipris 2018) en jämförelse med det värdeskapande du gör hemma i ditt kök när du lagar mat.
”För att skapa värdefulla slutprodukter blandar vi billiga ingredienser enligt ett recept. Din matlagning kommer att vara begränsad av din tillgång på ingredienser, och ibland resulterar dina maträtter oönskade biverkningar. Om ekonomisk tillväxt bara kunde uppnås genom att göra mer och mer av samma recept, skulle vi så småningom få slut på råvaror och drabbas av oacceptabla nivåer av föroreningar och olägenheter. Men genom människans historia lär oss dock att ekonomisk tillväxt härrör från bättre recept, inte bara från mer matlagning. Nya recept ger färre obehagliga biverkningar och genererar mer ekonomiskt värde per enhet råvara […]. Varje generation har upplevt händelser och skeenden där begränsade resurser och oönskade biverkningar skulle begränsa den ekonomiska tillväxten om inga nya recept eller idéer upptäcktes. Men varje generation har också underskattat potentialen i att hitta nya recept och idéer. Och vi misslyckas konsekvent med att förstå hur många idéer som återstår att upptäcka framöver. Svårigheten är att förstå att möjligheter inte bara adderar, de multiplicerar.”
Tillväxt, miljö och hållbarhet
Ekonomisk tillväxt har länge eftersträvats av världens alla länder och under senare år har en diskussion kring ekonomisk tillväxt och miljö vuxit fram. Eftersom ekonomisk tillväxt är kopplat till ökad produktion och konsumtion upplevs den ofta att stå i kontrast till ett minskat klimatavtryck. Ekonomer och politiker pratar alltmer om att mäta ett lands status med andra mått som fritid, lycka, välbefinnande och miljö.
Enligt många ledande ekonomer skulle det vara möjligt att skapa ett ”grönare BNP” där beräkningar om klimatavtryck inkluderas. Hittills verkar det dock som om det politiska motståndet varit större än genomslaget och det traditionella BNP-måttet kvarstår.
Men även med ett traditionellt tillväxtmått så ser vi också en förändring. Företag och konsumenter blir mer och mer miljömedvetna och när företag väljer att investera i att bli klimatneutrala, förenas ekonomisk tillväxt med minskat klimatavtryck och förbättrad miljö. Att komplettera tillväxtanalys med en miljödiskussion och analys blir därför allt vanligare.
Länkar till alternativa mått:
Tillväxt efter kriser
Sedan 1970 har Sveriges tillväxt, eller BNP-ökning, varit i genomsnitt drygt 2% per år. Under denna period har vi upplevt både uppgångar och nergångar.
Att det går upp och ner i en ekonomi är inget nytt. Svängningarna beror på olika störningar som påverkar ekonomin utifrån. Oftast brukar störningarna leda till konjunkturcykler med hög- och lågkonjunktur men ibland blir effekterna större – och vi får en kris.
Under 2000-talet har Sverige drabbats av två större kriser – finanskrisen 2008/2009 och Coronapandemin som startade 2020.
De största samhällsekonomiska kostnaderna uppkommer under finansiella kriser då företag går i konkurs, arbetslösheten stiger och ekonomins storlek minskar – men kriser lamslår ekonomier och regioner på olika sätt och ingen kris är den andra lik. Därav finns inget specifikt krispaket som vi alltid kan användas oss av för att ta oss ur en kris. Istället måste myndigheter och beslutsfattare ta lärdom från varje kris och använda dessa insikter för att minska riskerna för att en kris händer, och om den händer, minska sårbarheten och stärka motståndskraften. [1] Statens och den finansiella sektorns beredskap och hanteringsförmåga spelar stor roll för krisernas djup och förlopp.
